Ögats anatomi

Har du någonsin tagit en stund och uppskattat hur fantastiskt det är att du kan se den här texten du läser? Synen är en fantastisk del av vår perception och många tar den för givet. Trots att det är samarbetet mellan alla våra sinnen som skapar ett helhetsintryck så sitter faktiskt runt 130 miljoner av våra sinnesceller, alltså ungefär tre fjärdedelar, i våra ögon.

Hur fungerar egentligen ögat?

Ögat är ett otroligt avancerat organ. Det ljus ögonen uppfattar filtreras och registreras sedan av våra sinnesceller som är lokaliserade i näthinnan där det sedan förvandlas till nervimpulser. Dessa impulser skickas sedan vidare via våra synnerver till hjärnan där informationen sammanförs. Slutligen hamnar impulserna i vårt syncentrum där bilden vi ser blir medveten. Det är med andra ord en lång resa från öga till färdig bild.

Dock kan vi endast uppfatta en liten del av alla ljusvågor som faktiskt existerar. Infraröd strålning, ultraviolett och röntgen är exempel på våglängder vi inte kan se.

Ögats olika delar

Ögat är klotformat, ungefär 25 mm i diameter och omslutet av senhinnan som skyddar kroppen.  Tack vare sex muskler kan ögat röra sig i olika riktningar. Den ihåliga ögongloben innehåller en glaskropp som består av en trög vätska. Nu till ögats insida, där det viktigaste maskineriet finns.

  • Näthinnan, även kallad retina, är den del av ögat som registrerar det ljus som träffar ögonen och samlats i den gula fläcken och finns i ögats bakersta del. Här finns celler som tar emot olika typer av ljus som kallas tappar och stavar. Stavarna har svårt att uppfatta färger på grund av deras ljuskänslighet, men hjälper dig när du försöker se i mörker. Tapparna är de som uppfattar färger i ljuset och det finns tre olika typer av tappar – de som kan uppfatta violett, grönt och gult. Har du något genetiskt problem med dessa celler är resultatet att du blir färgblind.
  • Regnbågshinnan, även kallad iris, är den muskel som kan påverka storleken på pupillen och därför styr hur mycket ljus som kan ta sig in. Stora pupiller släpper in mycket ljus, vilket behövs i mörker, och små pupiller släpper in mindre ljus för att skydda ögat eftersom starkt ljus kan vara skadligt för ögat.
  • Vår naturliga lins är anpassningsbar och genom att ändra brytningen av ljuset kan vi fokusera på specifika saker på långt och nära håll, vilket också går att jämföra med linsen på en kamera. Muskelsammandragningarna sker i stålkroppen som är kopplad till linsen via trådar. Fungerar inte den här sortens brytning felfritt hos en människa så behövs glasögon, t.ex. vid närsynt- eller långsynthet.

Ögonfärg

Regnbågshinnan, alltså den hinna med hål i för pupillen, är den som bestämmer vår ögonfärg. I iris finns olika typer av färgpigment som kallas melanin och vår ögonfärg avgörs av dessa partiklars mängd.

De primära ögonfärgerna är brun, blå och grön. Är mängden melanin väldigt hög är resultatet en brun ögonfärg, vilket är den främst dominerande ögonfärgen, och är den låg blir ögonen blå, som ca 8 % av världens befolkning har. Gröna ögon är den mest ovanliga färgen och de ögon som har en liten gråaktig nyans är en mix av alla pigment. När iris saknar melanin tar ögat istället färg av blodet och kan därför få en röd nyans, vilket är vanligt i vissa fall av albinism.

Tårarnas funktion

Att vi gråter har många praktiska anledningar. Främst måste våra ögon hållas fuktiga för att inte vår hornhinna ska torka ut och återfuktning sker varje gång vi blinkar. Vätskan i tårarna består av slem, saltlösning och ett lite oljigt skikt för att behålla fukten lite längre. De innehåller även ett bakteriebekämpande ämne kallat lysozym.

Andra orsaker till att vi ibland blir tårögda är för att vi kanske fått något i ögat som irriterar och snabbt behöver sköljas bort. Då stimuleras tårkanalerna och vätska skapas.

Även starka känslor kan utlösa vätskebildning, vilket har en lugnande effekt och kan hjälpa oss ”lätta på trycket”. Man kan likna gråten vid en slags försvarsmekanism. Dessutom menar vissa forskare att tårar kan bidra till att rensa ut slaggprodukter vid höga stressnivåer. Många förknippar känslan av att gråta som något härligt och befriande när själva gråtattacken dragit förbi.

Om man betraktar gråtandet utifrån ett lite mer primärt perspektiv är det också ett sätt att kommunicera. Är man trött och utmattad, eller kanske mår väldigt dåligt, har ont och behöver hjälp, kan tårar hjälpa till att signalera detta till medmänniskor runt omkring. Små barn kommunicerar ofta att något är fel, att de har ont eller är hungriga, via sin gråt.

Var rädd om dina ögon!

Glöm inte att ta hand om ditt värdefulla synorgan. Det är det känsligaste och mest komplexa organet du har och kan behöva lite extra omtanke ibland. Här kommer några tips för att behålla en sund ögonhälsa.

  • Försök att gå på synundersökningar lite då och då för att enkelt upptäcka förändringar i synen. Skulle ett problem i synen utvecklas är det alltid bra att identifiera det så fort som möjligt.
  • Var noga med att använda det synhjälpmedel som passar bäst för just dig. Att använda fel styrka i glasögonen eller opassande linser kan vara obekvämt för dig och dina ögon.
  • Har du kanske synfel eller ögonrelaterade sjukdomar i släkten? Då kan det vara bra att ge din optiker den informationen.
  • Ta skarpt ljus på allvar – det kan vara skadligt ögonen. Införskaffa gärna ett par slipade solglasögon med UV-skydd om du har extra känsliga ögon.
  • Att äta en bra kost har positiv inverkan på all hälsa, inte minst på synen. Kosttillskott av antioxidanter, mineraler och vitaminer kan förbättra synkapaciteten och finns vanligtvis i bland annat morot, spenat och blåbär.